Grön teknik skördar i brittiska vatten

Gynnsamma strömmar, vågor och vindar i Storbritannien hjälper svensk grön teknik att bli verklighet. Det generösa stödsystemet är också av avgörande betydelse. Nästa år ska tre unga svenska företag med varsin ny energiteknik ut i brittiska vatten.

Orten Dounreay vid Skottlands nordliga kust är förknippad med en nu nedlagd forskningsanläggning för kärnkraftverk med samma namn. Steg för steg sedan 2008 monteras anläggningen ned. Samtidigt, i havet utanför, planeras för energiproduktion med en helt annan teknik, skriver NyTeknik.

Här ska svenska Hexicon för första gången visa upp sina flytande vindkraftverk på annat sätt än genom skisser och modeller. De sista besluten väntas i vår, sedan ska två turbiner på sammanlagt 10 megawatt byggas på en trekantig plattform, nio kilometer från kusten.

Idén är att en flytande plattform kan vrida sig efter vinden, och på det sättet dra större nytta av vindkraften än turbiner som står stilla. Det gör också att vindkraftverken kan stå närmare varandra, eftersom de inte stör och tar vind från varandra.

Vattenströmmar och vågor kring norra Skottland är kraftiga.

-Situationen i Skottland är den tuffaste i hela Europa. Vi har fått gå ned i storlek, men upp i kraft och styrka i konstruktionen. I Sverige skulle vi kunna gå upp i storlek, men använda mindre stål för samma kapacitet, säger Maurice Jenkens, marknadschef på Hexicon, till Ny Teknik

Varför bygger ni er första anläggning i Skottland då, och inte i Sverige?

-I Storbritannien är det ett mer generöst system, jämfört med de svenska elcertifikaten. I Skottland finns även ett program för att stimulera ny teknik för flytande havsbaserad vindenergi, där vårt projekt Dounreay Trì är ett av tre projekt. Potentialen för vår teknik är stor i Sverige, rent resursmässigt och i Östersjön har vi inte de här stora vågorna. Men det finns inget finansiellt system för att utveckla den här tekniken i Sverige, säger Maurice Jenkens, till Ny Teknik.

Systemet med elcertifikat, som finns i Sverige, ska främja produktion av förnybar energi. Elproducenter får ett elcertifikat för varje megawattimme el som produceras, certifikat som sedan säljs på en marknad. Men låga generella elpriser och en hög produktion av till exempel vindkraft har gjort att priset på elcertifikaten är låga, vilket gör investeringar mer osäkra.

Storbritannien har gått över till ett system med auktioner, där förnybar energiproduktion får ge anbud i en auktion som kan utformas för att gynna oprövad teknik. Auktionerna ger en grundfinansiering av projekt, vid sidan av intäkter från elförsäljning. Den första auktionen ägde rum 2014, och nästa år ska auktionssystemet börja gälla för all energiproduktion.

Hexicon startade för sju år sedan i uppländska kuststaden Öregrund. Konstruktionen av plattformen var från början sexkantig, och mycket större än det som nästa år ska byggas i Skottland. I Ny Tekniks artiklar från de första åren kallas den för «havsmonstret».

Nu har företaget flyttat till storstaden, men samtidigt skalat ner konstruktionen. Under åren har det funnits diskussioner med Malta, och rätt långt gångna planer på en vindkraftspark i projektet Blekinge offshore. Men inget har blivit verklighet.

-Blekinge offshore har stått och väntat på besked från myndigheter i åtta år. Det har legat på regeringens bord i säkert fyra år, och vi får inga signaler om att det rör på sig. Det är synd, det skapar många lokala jobb och hela vitsen med flytande vindkraft är att lägga den där den behövs, som i södra Sverige, säger Maurice Jenkens.

Det största svenska inslaget i Storbritanniens energiproduktion har statliga Vattenfall, som sedan nära tiotalet år tillbaka driver och bygger vindkraftsanläggningar både på land och till havs.

För närvarande finns åtta vindkraftsparker, varav fyra till havs. En av flera parker som planeras är offshoreanläggningen Norfolk Vanguard, 47 kilometer från kusten i östra England. Där ska vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 1,8 gigawatt installeras. Vattenfall bygger också ett energilager i anslutning till en av sina vindkraftsparker, vilket Ny Teknik skrev om nyligen. I skotska Aberdeen har Vattenfall i höst startat en utvecklingsanläggning för vindkraft offshore.

Vattenfall har deklarerat att företagets fördubblade satsning på vindkraft de närmaste fem åren, 50 miljarder kronor, till största delen hamnar utomlands – som i Storbritannien, Tyskland och Danmark. Alla de tre länder har ett auktionsbaserat system för att främja förnybar energi.

”Det viktigaste för en investerare är ju att man har tilltro till sin motpart, och vi är inte rädda för konkurrensen i ett auktionsförfarande. Men i det svenska systemet upplever vi betydligt högre risk, vilket är mycket olyckligt.” sa Peter Tornberg, Vattenfalls Business Area Wind, till Ny Teknik tidigare i år.

Företaget Minesto från Göteborg har det gemensamt med Hexicon att det är i Storbritannien som den första fullskaliga anläggningen byggs.

Skillnaden är att Minesto utvecklar en teknik som inte alls lämpar sig för svenska förhållanden. I Sverige finns en väldigt liten påverkan av tidvatten, eller som vd:n Martin Edlund beskriver det: ”Danmark ligger i vägen”.

Upp till hundra meter under havsytan ska Minestos tolv meter stora undervattensdrake Deep Green installeras för att röra sig i snabba åttor och utvinna energi ur strömmar. Utanför ön Anglesey i nordvästra Wales finns både naturliga och finansiella förutsättningar. Förra året blev det klart med ett EU-stöd på 122 miljoner kronor via Wales regering.

-Naturresurserna är väl anpassade för oss. Det finns ett flöde i havet som passar oss, det är nära land och det finns bra uppskalningsmöjlighet. Branschen har fått ett starkt fäste i Storbritannien, här finns en naturresurs som man har sneglat mot i många år. Subventionssystemet i landet är helt avgörande för att attrahera investerare, det behövs för att kapa riskerna vid sådana här projekt, säger Martin Edlund.

Företaget är inte ensamt om att satsa på tidvattenenergi, men har hittat ett eget sätt att utvinna energi ur en outnyttjad del av havet.

-Vi behöver lägre strömningshastigheter än övriga i branschen, och det ger oss en fördel. För att komma åt de riktigt höga flödena hamnar man långt från användarna. Men här, närmare kusten, finns redan en infrastruktur för elnät, säger Martin Edlund.

Det första kraftverket blir på 0,5 megawatt. Planer finns på att få ner ytterligare «drakar». På ett nio kvadratkilometer stort område kan i teorin 200 kraftverk rymmas utan att de krockar med varandra. Eftersom Deep Green befinner sig så djupt ner under ytan kan mindre fartyg passera ovanför.

Uppe på ytan guppar däremot svenska vågkraftverket Corpower, där en sex meter bred boj som med ett styrsystem via en drivlina förtöjd i botten kan dra nytta av både vågtoppar och vågdalar.

Corpower startade 2009, och har sedan dess gått igenom tester av tre generationer av verk, det senaste i halvskala.Bolaget har nyligen fått EU-stöd på 4 miljoner euro för att utveckla sin bojteknik Wawe boost. Det pågår torrtester i Stockholm, och nästa år när tekniken ska ut i havet blir det just i Storbritannien.

Ett årslångt test i full skala ska ske vid testcentret European Marin Energy center (Emec) på Orkneyöarna. «Resultatet av projektet kan påverka hela sektorn» skriver Emec hoppfullt på sin hemsida.

Kommentarer

kommentarer