Svensk industris elkostnader- «inte så låga som man kan tro»
I början av maj arrangerade samverkansorganisationen SKGS ett frukostseminarium på temat ”Har svensk industri konkurrenskraftig elkostnad?” I den svenska politiska debatten lyfts det ofta fram att elpriset i Sverige är lägre än i omvärlden, och detta tas som inteckning för att svensk basindustris konkurrenskraft måste vara hög. Men hur ser det faktiskt ut om vi istället jämför elkostnaden i Sverige med omvärlden?
En analys som Sweco gjort för SKGS räkning visar att det svenska elpriset inte är så lågt som man tidigare trott, skriver Mellochgruvor.se.
–Svensk basindustri tillverkar i Sverige men säljer på globala marknader. Att vara konkurrenskraftig gentemot tillverkare i andra delar av världen är därför avgörande. En faktor som definierar konkurrenskraften är elkostnaden. Med det avses inte enbart elpriset, utan den sammanlagda kostnad basindustrin betalar för elpris, nätavgifter samt skatt och avgifter. Vår analys ”Industrins elkostnader, ligger Sverige verkligen så lågt som många säger?” visar på hur viktigt det är att inte jämföra äpplen och päron vid den här typen av analyser. Det är viktigt att kostnadselementen redovisas på ett jämförbart sätt för att man verkligen ska kunna jämföra industrins energikostnad i olika länder, säger Emma Wiesner, energimarknadsanalytiker på Sweco.
Normalt jämförs elkostnader per KwH, men man behöver dels inkludera alla skatter och avgifter som tillkommer, exempelvis elnätsavgiften och dels ta hänsyn till de avdrag industriföretagen kan göra för sina inköp av el i olika länder, enligt Mellochgruvor.se.
–EU-kommissionens data över elpriserna i olika länder ger inte en rättvisande bild över industrins elkostnader. En av våra slutsatser är att elkostnaden för svensk industri är låg, men i jämförelse med övriga länder blir skillnaden inte lika stor. då hänsyn tas till industrins förutsättningar och nationella villkor för tillverkningsindustrin, säger Emma Wiesner.
Fler avdrag för tyska industriföretag
Hon menar att om Sveriges energiskatt vore synlig i statistiken och därefter reduceras med hjälp av avdrag, som i andra länder, skulle statistiken se annorlunda ut. Alla avdrag som industrin kan göra för sina elinköp gör stor skillnad.
–Till en början ser det ut som att Sverige är det land som har den lägsta energikostnaden bland de länder vi jämfört, men om vi inkluderar alla avdrag så ligger Sverige någonstans i mitten. När vi exempelvis tittar på elkostnaden i Tyskland så är den förstås hög, men när vi tagit hänsyn till samtliga avdrag som industrin kan göra så sänks den reella elkostnaden relativt mycket, säger Emma Wiesner, som anser att man i framtiden bör utreda hur avdragen skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.
Elpriserna i Europa går mot att bli allt mer harmoniserade, vilket förstås innebär att den konkurrensfördel svensk industri tidigare haft i form av låga elpriser kan försvinna på sikt. Eftersom svensk industri ligger långt ifrån de stora marknaderna i Centraleuropa och övriga världen betraktas det låga elpriset ofta som en nödvändig kompensation för de svenska industriföretagens nackdelar gentemot konkurrenterna.
Elnät över landsgränserna harmoniserar marknaden
–Ett lågt elpris är förstås en viktig konkurrensfördel för vår verksamhet, som är beroende av de fluktuerade världsmarknadspriserna på råvaror. Nu talas det mycket om att länka samman energinäten i olika europeiska länder. Ju mer man öppnar upp näten över landsgränserna, desto större blir prisutjämningen mellan länderna. Frågan är hur långt vi ska gå med ambitionen att koppla samman ländernas elnät, säger Kerstin Konradsson, affärsområdeschef på Boliden.
Hon påpekar att det finns många parametrar som driver en ökad elförbrukning i svensk industri, bland annat de investeringar som görs för att minska miljöpåverkan, exempelvis i form av nya reningsanläggningar.
Ovako efterlyser fortsatt satsning på kärnkraft
–Våra smältverk i Finland och Norge får ta del av indirekt kompensation, vilket våra smältverk i Sverige inte får. Hur elpriset utvecklas i Sverige kan definitivt bidra till att påverka var vi väljer att förlägga vår verksamhet och våra framtida investeringar, säger Kerstin Konradsson.
–Elpriset är definitivt en viktig konkurrensfaktor för oss, men även de stadigt ökande elnätskostnaderna spelar förstås in. Jag upplever att man ständigt adderar nya avgifter till elpriset, exempelvis miljöavgift, elcertifikatsavgift och liknande. Samtidigt anser jag att Sverige bör inspireras av Finland, som satsar på och investerar i kärnkraften. För oss som industriföretag är det viktigt med en pålitlig och stabil energikälla. Där fyller kärnkraften en central funktion även framöver. Vi kan inte förlita oss uteslutande på förnybar energi framöver eftersom vi är beroende av en säker och pålitlig energikälla, dygnet runt, året runt, säger Paola Zetterberg Eriksson, inköpsansvarig på Ovako.
Källa: Mellochgruvor.se