Forskare undersöker hur utsläppshandeln kan stärkas som klimatpolitiskt styrmedel

Vad behövs för att handeln med utsläppsrätter ska fungera? Hur kan systemet blir mer pådrivande för klimatomställningen?

Det ska forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs universitet och amerikanska Resources for the Future undersöka med stöd av Energimyndigheten.

Handel med utsläppsrätter utgör en hörnsten i EU:s klimatpolitik. Samtidigt har systemet kritiserats för att vara tandlöst och inte leda till utsläppsminskningar, bland annat eftersom priset på utsläppsrätter varit så lågt. Orsaken är det stora överskottet av utsläppsrätter.

– Systemet har inte fungerat som det var tänkt. Andra styrmedel som energieffektiviseringsdirektivet och förnybarhetsdirektivet har tillsammans med den ekonomiska recessionen bidragit till ett lägre pris på utsläppsrätter, vilket har skapat överskottet och gjort att styrmedlet tappat kraft, säger Lars Zetterberg, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelanden.

Samtidigt har handelssystemet ett stort stöd bland industrin och myndigheter – och om vi inte lyckas få det här systemet att driva klimatomställningen så kommer det att ersättas av något annat, menar Lars Zetterberg.

– Det här stödet som finns för systemet vill vi ta fasta och bygga vidare på. Det finns en bred enighet om att prissättning på koldioxid kommer att vara det mest effektiva sättet att uppnå utsläppsminskningar framöver.

I projektet ska forskarna studera hur utsläppshandel kan stärkas och fungera tillsammans med andra styrmedel, så att de samverkar i klimatomställningen i stället för att störa ut varandra. De kommer bland annat att titta på klimatpolitiska styrmedel som finns både i Europa och Nordamerika, där prissättande och icke prissättande styrmedel samexisterar. De ska också bedöma konsekvenserna av att införa ett prisgolv och pristak i EU:s utsläppshandelssystem EU-ETS.

– En del i arbetet är också att undersöka hur de nationella klimatpolitiska ramverken kan bli mer samordnade så att de underlättar utvecklingen av ett globalt pris på koldioxid, säger Lars Zetterberg.

Projektet som startade i december 2016 kommer att pågå i två år. Resultaten ska ge beslutsfattare vägledning i utformningen av EU:s klimatpolitik.

Kommentarer

kommentarer