Svensk Vindenergi: ta bort vetot

”Kommunal tillstyrkan av vindkraft enligt miljöbalken 16:4 är en misslyckad lag. Den tillåter godtyckliga beslut, innebär obefintlig förutsägbarhet, ger utslag som inte kan överklagas och kan leda till att kommuner begär ersättning för att bevilja en ansökan”, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på branschorganisationen Svensk Vindenergi til Dagens Industri.

Lagen tillkom 2009 efter att den alliansledda regeringen tog bort den så kallade dubbelprövningen, att vindkraft prövades enligt både plan- och bygglagen (PBL) och miljölagen. Nu prövas vindkraftsetableringar enligt enbart miljölagen. För att bibehålla kommunalt inflytande utformades en bestämmelse om att länsstyrelsens miljöprövningsdelegation endast får ge tillstånd till bygge av vindkraft om kommunen har gett sin tillstyrkan – det som brukas kallas det kommunala vetot.

Enligt Tomas Hallberg innebär detta en osäkerhet i den fem-sex år långa process som startas när ett vindkraftsbolag söker tillstånd. Kommunen kan i princip säga nej när som helst, och då blir det ingenting.

”Är det ett stort vindkraftsprojekt kan det röra sig om summor mellan 5-10 miljoner kronor som bolaget har lagt ned på ett projekt som inte blir av”, säger Tomas Hallberg.

Strömsund i Jämtland är en av Sveriges vindkraftstätaste kommuner. Här har kommunen använt sig av sitt veto när den valde att säga nej till en tillståndsansökan från företaget Statkraft SCA Vind AB (SSVAB) om vindkraftparken Ögonfägnaden. Företaget ville bygga högre vindkraftverk än det redan fått tillstånd till.

”Det blev folkstorm och vi sa nej”, säger Susanne Hansson (S), ordförande i kommunstyrelsen i Strömsund.

Processen mellan kommunen och SSVAB hamnade i en rättslig limbo mellan lagstiftningarna. Kommunen hade gett vindkraftparken Ögonfägnaden grönt ljus innan den nya lagstiftningen kom 2009. När SSVAB senare sökte tillstånd för att bygga nästan 50 meter högre vindkraftverk hade lagstiftningen ändrats. Då drog kommunen i bromsen.

”Vi tyckte att de fick hålla sig till de tillstånd som redan fanns. Vi sa nej av den anledningen att man inte kan säga hur det blir med större vindkraftverk. Det borde varit en helt ny ansökningsomgång i så fall tyckte vi”, fortsätter Susanne Hansson.
Men länsstyrelsen gick emot kommunen och gav SSVAB rätt. Nu tycker Strömsunds kommun att vetorätten har urholkats.

”Då har det ju ändå inget värde, om vi ändå inte har något att säga till om” säger hon.
Tanken med lagändringen 2009 var att underlätta en storskalig utbyggnad av svensk vindkraft.

Men lagen har fått motsatt effekt, säger Tomas Hallberg på Svensk Vindenergi som helst vill se en helt ny lagstiftning där kommunens rätt att ändra sig mitt i en process ska begränsas.

”Kommunen ska självklart ha en tung och viktig roll när ny vindkraft byggs. Men användandet av det så kallade kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning”, säger han.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över den kommunala vetorätten. Utredningen ska vara klar juli 2017.

”Att vi har fått uppdraget är ett tecken på att bestämmelsen är diskuterad”, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten.