2016, ett händelserikt el-år, enligt elbolaget Bixias årsrapport

2016 års medelpris för el beräknas hamna på knappt 28 öre per kWh.  Det är 35 procent högre än förra året, då elpriset var väldigt lågt.

2016 års elpriser har varierat kraftigt – under våren var det lågt för att sedan stiga under sommaren och hösten, främst på grund av det torra vädret. I juli hade vi tre gånger så högt elpris som året innan.

Till skillnad från 2015, som präglades av hög tillrinning i vattenmagasinen och mycket vindkraft, har 2016 varit ett torrt år med relativt lite vind, vilket påverkat priserna uppåt.
– Året inleddes med ganska låga elpriser, då var också den hydrologiska balansen normal, därefter ledde torkan till att den hydrologiska balansen sjönk under sommaren och hösten. En annan orsak till de succesivt stigande elpriserna under året var kolpriset som låg mycket lågt i början på året, men som nådde höga nivåer under hösten, säger Anders Engqvist, chefsanalytiker på elbolaget Bixia.

Importerat el under hösten
Under perioder då nivåerna i de nordiska vattenmagasinen är låga tvingas vi att importera el.
– Den el vi importerat under hösten har varit ganska dyr vilket bland annat beror på att kolpriset varit högt och att Frankrike haft problem med sin kärnkraft. Periodvis kan den el som importeras till Norden vara billig, om exempelvis Tyskland har överskott av sol- och vindkraftsproduktion, säger Anders Engqvist.

Färre lågtryck ger mindre vindkraft
Vindkraftsproduktionen har varit 11 procent lägre än under 2015 trots att vi installerat fler vindkraftverk under året.
– Orsaken är att vi inte haft lika lågtrycksbetonat väderläge som vi hade under 2015, även om vindkraftsproduktionen ökade under de sista månaderna. Sammanlagt har vindkraften stått för 8 procent av den totala elproduktionen i Norden. Sedan förra året har vi i Sverige fler vindkraftverk och en högre vindkraftsproduktion än i Danmark, säger Anders Engqvist.

Mer förnybart sänker priset på kort sikt – efter 2020 stiger priset
Bixia spår fortsatt låga elpriser de kommande åren vilket beror på utbyggnaden av förnybar energi och att kärnkraftverket Olkilouto 3 i Finland tas i drift.
– Vi räknar med att den nordiska elmarknaden kommer att ha en förstärkt energibalans fram till 2020. Efter år 2020 räknar vi med att energibalansen försvagas, beroende på stängningen av Oskarshamn 1 samt Ringhals 1 och 2 och dessutom ökad export av el ut från Norden. Ytterligare en faktor som kommer att bidra till prisuppgången efter 2020 är att Tyskland stänger ner sina kärnkraftverk och Frankrike minskar sin kärnkraft, säger Anders Engqvist.

Källa: bixia.se /  Svensk Leverantortidning

Kommentarer

kommentarer