Solceller og batterier i kjelleren

Sju hyreshus i Örebro ska utrustas med solceller på taken och litiumjonbatterier i källaren. Syftet är inte bara att lagra egen solenergi. Batterierna ska också hjälpa elnätet.

Teknikrummet i Örebrobostäders fastighet i centrala Örebro påminner om ett diskotek. Batterilagret från Ferroamp omges av färgglada lampor. Ett rytmisk dunkande ljuder i rummet och för tankarna till hjärtslag, skriver Ny Teknik.

På golvet framför batterilagret blinkar plattor i olika färger ungefär som ett stapeldiagram. När el leds in till batteriet blinkar rutorna i blått, men när energi leds från batteriet ut till huset byter de färg till gult.

Batterilagret kan styras med hjälp av rösten tack vare Amazons digitala assistent Alexa. Jonas Tannerstad, Örebrobostäders chef för el och automation, demonstrerar:

– Alexa, turn battery on, säger Jonas Tannerstad.

– Okay, svarar Alexa.

Teknikrummet är hjärtat i projekt Codes som Örebrobostäder driver ihop med företaget Innoenergy. Syftet är att undersöka om byggnader kan hjälpa elnätet med olika tjänster.

– I framtiden behöver bostadshus bli mer aktiva. Då kommer fastighetsägarna att sälja den typ av tjänster som normalt bara energibolag gör. Vi vill visa med projektet att det går, säger Jonas Tannerstad.

Projektet omfattar sju batterilager i sju olika Örebrofastigheter. Lagren är sammankopplade med varandra via en molntjänst och kan därför bete sig som ett enda stort lager gentemot elnätet. Totalt har de sju batterilagren en installerad effekt på 121 kW och kan lagra 135 kWh.

I första hand ska Örebrobostäder och Innoenergy se om batterierna kan bistå med frekvensreglering. Det innebär att effekt kan ledas ut från batterierna till elnätet om frekvensen i elnätet sjunker under 50 Hz. Om frekvensen stiger för mycket kan batterierna istället laddas med energi från elnätet.

– Projektmålet är att vi ska bidra med frekvensreglering under projektperioden, men vi kommer inte att kunna få ersättning för det, säger Gustaf Svantesson på Innoenergy.

De sju batterilagren har en total installerad effekt på 121 kW och kan lagra 135 kWh. Den lägsta tillåtna mängden för att ge bud på frekvensreglering gentemot Svenska Kraftnät är 0,1 MW.

– Så vi har lite marginal, konstaterar Gustaf Svantesson enligt Ny Teknik.

På längre sikt hoppas man också att det sammankopplade energilagret ska kunna bidra med fler nättjänster, till exempel balansering mellan tillgång och efterfrågan på el i elnätet, samt flexibilitet.

Ett exempel på flexibilitet kan vara att minska belastningen på elnätet vid 18-tiden, när många hushåll börjar laga mat. Genom att batterierna kan bistå med en del av hushållens effektbehov då minskar det totala effektuttaget från elnätet just vid den tiden.

– Det kan leda till att nätägaren kan skjuta på eller slipper investera i att bygga ut och förstärka nät, säger Gustaf Svantesson.

I dagsläget kan bostadshus inte ta betalt från nätägare för tjänsterna balansering och flexibilitet. Men inom Codes-projektet hoppas man på en förändring i framtiden. Innoenergy ska studera möjliga affärsmodeller och siktar i förlängningen på att bilda ett företag som bland annat ska utföra nättjänster med hjälp av utspridda batterilager.

Jonas Tannerstad har länge arbetat för att Örebrobostäders system för fastighetsautomation ska vara leverantörsoberoende och varje del utbytbar med standardiserade delar. Inspirationen kommer från industrins maskinbyggen.

– Vår plattform är som gjord för innovationsarbete, säger Jonas Tannerstad.

Kommentarer

kommentarer