Nationell plan för vattenkraften viktig för att skapa balans mellan olika intressen
Den 12 april överlämnade regeringen en proposition om vattenmiljö och vattenkraft till riksdagen, i enlighet med den politiska energiöverenskommelsen från 2016. Förslaget är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. En viktig uppgift i lagförslaget är framtagandet av en nationell plan för omprövning av vattenkraften.
– Vi välkomnar regeringens förslag om miljöanpassning av vattenkraften, och kommer att påbörja arbetet med att ta fram ett förslag till nationell plan för omprövning av vattenverksamheterna till regeringen. Förslaget är i linje med den dialog om vattenkraft och miljö som ägt rum mellan 2012 och 2016 där olika intressenter bidragit med information och synpunkter när det gäller vattenkraftens miljöanpassning och utveckling, säger Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten.
Regeringens förslag till nationell plan ska vara vägledande för myndigheternas arbete och den ska ange vilka verksamheter som bör omprövas i ett sammanhang och när det senast bör ha påbörjats.
Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten bedömer att planen blir ett viktigt verktyg för att hitta bästa möjliga balans mellan behovet av vattenmiljöförbättrande åtgärder och behovet av nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Den nationella planens avvägningar ska användas i omprövningarna av svenska vattenkraftverk då de ska förses med moderna miljövillkor.
Bild: Svenska kraftnät
Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten har huvudansvaret för att arbeta fram den nationella planen. Under lång tid har frågan om moderna miljötillstånd inom vattenkraften diskuterats. EU-kommissionen har kritiserat Sverige för att inte genomföra de krav som anges i ramdirektivet för vatten. Dessutom förstärks vattenkraftens värde i ett framtida kraftsystem med större andel förnybara, väderberoende elproduktionskällor. Myndigheterna är positiva till förslaget på hur den nya lagstiftningen ska utformas för att värna både vattenmiljön och energisystemnyttan.
– Det nordiska kraftsystemet genomgår just nu de största förändringarna på 20 år. Vattenkraften kommer även fortsättningsvis att spela en nyckelroll när vi går mot en högre grad av väderberoende förnybar elproduktion, distribuerad produktion och snabba förändringar i konsumtionsmönstren. Det är därför viktigt att vattenkraftens nyttor bedöms korrekt och att möjligheterna till en ökad reglerförmåga och ökat effektuttag tillvaratas när miljötillstånden omprövas, säger Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh.
– Vattenkraften är central i det svenska energisystemet då den står för nära hälften av Sveriges elproduktion idag och fortsatt kommer vara det förnybara energislag som bidrar med mest elproduktion. Enligt energiöverenskommelsen ska det svenska elsystemet vara 100 procent förnybart 2040. För att klara detta behövs mer reglerkraft, och vattenkraftens nyckelroll i det svenska elsystemet kommer därför än mer förstärkas, säger Energimyndighetens tillförordnade generaldirektör Zofia Lublin.
Fakta om uppdraget
Förutom avvägningar ska planen innehålla en tidplan för de omprövningar som ska ske. Verksamheterna indelas i grupper så att omprövningar kan ske i ett sammanhang, vilket förbättrar och förenklar prövningsprocessen. År 2020 påbörjas en uppföljning för att säkerställa att utfallet hos enskilda omprövningar stämmer överens med syftet med nationella planen. Dessutom ska planen utformas så att den bidrar till att vattenkraft kan byggas ut, främst genom effekthöjning i befintliga vattenkraftverk.
Källa: Svenska Kraftnät
Kommentarer
Om forfatteren
