Nyhetsartikkel

22 februar 2018

Uppsving på den svenska vindkraftsmarknaden

Svensk vindkraft andas optimism igen. Flera större investeringar genomförs med utländsk finansiering i botten. En blandning av stabila politiska förutsättningar och lägre investeringskostnader ligger bakom det senaste årets uppsving.

Åskälen-APG, Markbygden-GE Energy, Valhalla-Aquila Capital.Ortsnamn från svenska skogsbygder blandas friskt med globala varumärken i den nya verklighet som råder inom svensk vindkraft, enligt Energivärlden.se.

I många fall är utländskt pensionskapital grunden för investeringarna.

– Med det låga ränteläget har vindkraft fått en status som kan liknas vid fastighetsbranschen där stora pensionsfonder har möjlighet att gå in med mycket kapital och kan räkna med en någorlunda stabil avkastning över lång tid, säger Gunnar Fredriksson, ansvarig för förnybar el vid Energiföretagen Sverige.


Annette Eriksson, vd för Vasa Vind

Annette Eriksson, vd för Vasa Vind, som bygger Åskälens vindkraftspark i Jämtland, tillägger:
– Intresset från europeiska och amerikanska pensionsfonder har växt väldigt starkt på förhållandevis kort tid och nu väntar vi egentligen bara på att även svenska pensionsfonder ska visa mer intresse för branschen.

De låga priserna på el och elcertifikat är inte hämmande på samma sätt som tidigare.

Lönsamhet kan istället nås med lägre försäljningsintäkter än tidigare som en följd av en snabb teknikutveckling. Enligt Vasa Vind är byggkostnaderna för nya vindkraftsparker i Sverige bland de lägsta i Europa.

Intresset från europeiska och amerikanska pensionsfonder har växt väldigt starkt på förhållandevis kort tid.

– Vi har ett gynnsamt skogslandskap för vindkraft med jämna och bra vindar som ändå är lättillgängliga, ofta på platåer, och där det i regel finns ett användbart vägnät sedan tidigare genom skogsbruket, säger Annette Eriksson.

Paul Stormoen är vd för OX2, som bland annat samverkar med Aquila Capital för att slutföra Valhallaprojektet i Gävleborgs län. Han ser utvecklingen som en mognadsprocess där utländska finansiärer tidigare investerat i större vindkraftsmarknader som Tyskland och Frankrike och blivit mer bekväma med riskerna för investeringar i vindkraft.


Paul Stormoen, vd för OX2

– Tidigare har en stor del av de svenska vindinvesteringarna hållits uppe av politiska stödsystem genom certifikatmarknaden som varit väldigt svår att analysera korrekt. Med de låga nivåer som gäller påverkar dock certifikaten ekonomin för nya investeringar enbart på marginalen och det blir enklare och mindre riskfyllt när den absoluta majoriteten av intäkterna istället kommer från elförsäljning.

Han tillägger att det nuvarande överskottet av byggtillstånd i Sverige håller nere kostnadsnivåerna jämfört med Mellaneuropa, men ser risker kring att krångliga tillståndsprocesser gör att det långsiktiga utbudet av tillstånd kan minska.

Paul Stormoen betonar också att den nordiska marknaden generellt främjar ny teknik eftersom tillstånd inte är kopplade till en specifik teknik.

– Det är extremt viktigt att politikerna bevarar den friheten för utvecklare att bestämma typ av vindkraftverk först när parken ska byggas, säger Paul Stormoen.

Även den politiska stabiliteten med energiöverenskommelsen och förlängningen av elcertifikatsystem lyfts fram som betydelsefullt.

Fakta

10 TWh ny vindkraft fram till 2023

De närmaste fem åren kommer det att byggas cirka 10 TWh landbaserad vindkraft i Sverige varav merparten är i norr. Utöver detta finns det cirka dubbelt så många tillståndsgivna projekt och allt som allt nära 90 TWh planerade projekt. Hur mycket av det som kommer att realiseras och var det kommer att byggas beror på en rad förutsättningar så som ekonomi, tillståndsprocesser och tillgång till nätanslutningar.

Ingmar Helmke, investeringschef inom energi och infrastruktur vid tyska kapitalförvaltaren Aquila Capital, säger:
– Sverige sticker ut positivt som vindkraftsmarknad på många sätt med en av de starkaste vindresurserna i Europa och i allmänhet lägre kostnader för nyinvesteringar än andra europeiska marknader.

Han ser samtidigt problem för tidiga investeringar med lägre lönsamhet och hoppas på åtgärder.

– Det är oerhört viktigt att stoppmekanismerna i elcertifikatsystemet är välbalanserade och rättvisa för de marknadsaktörer som banat väg för marknaden med tidiga investeringar i svensk vind.

Utdragna tillståndsprocesser och modellen med kommunalt veto ses av branschföreträdare som hinder för utvecklingen.

Det är en annan tid nu där mycket av det motstånd mot vindkraft som funnits känns som historia.

Stefan Lundmark, en av regeringens vindkraftssamordnare med ansvar för den nordligaste regionen, tonar dock ner riskerna för att kommuner sätter sig emot vindkraftsprojekt.

– Det är en annan tid nu där mycket av det vindkraftsmotstånd som funnits känns som historia. Politiker, allmänhet, boende – alla är mer positiva än tidigare och ser värdet i landbaserad vindkraft som skapar jobb i glesbygd.

Att vi nu är nära en punkt där tekniken är så bra och byggprocesserna så effektiva att vindkraften blir lönsam utan stöd är en fantastisk utveckling.

 

 

FAKTA

Tre stora vindkraftsprojekt

Tre aktuella projekt, tre olika modeller:

  • Markbygden ett är en del av Svevinds vindkraftsparker i Piteå kommun och en etapp som omsluter närmare åtta miljarder kronor och med en årsproduktion på 2,5 TWh. Projektet har förvärvats av ett par utländska bolag och innehåller finansiering enligt PPA (Power Purchase agreement) som minskar riskerna genom att en stor elkonsument förbinder sig att köpa vindkraftsel under lång tid, i detta fall Norsk hydro under 19 år.
  • Projektet Valhalla förvärvas av Aquila Capital från OX2 med 85 vindkraftverk i Gävleborgs län. Tillståndsprocessen har byggt på ett samarbete mellan OX2 och Bergvik skog och med byggnation av en helt ny stamnätsstation som kopplas till en passerande 400 kV-ledning.
  • Vasa Vind och holländska pensionsförvaltaren APG investerar tre miljarder kronor i Åskälen i Jämtland med 80 vindkraftverk. Investeringen synkroniseras tidsmässigt med ett av Svenska kraftnäts största investeringar i en stamnätsstation – 250 miljoner kronor i Midskogstationen utanför Östersund.

 

10 TWh ny vindkraft fram till 2023

De närmaste fem åren kommer det att byggas cirka 10 TWh landbaserad vindkraft i Sverige varav merparten är i norr. Utöver detta finns det cirka dubbelt så många tillståndsgivna projekt och allt som allt nära 90 TWh planerade projekt. Hur mycket av det som kommer att realiseras och var det kommer att byggas beror på en rad förutsättningar så som ekonomi, tillståndsprocesser och tillgång till nätanslutningar.

Källa: Energivärlden.se

Kommentarer

kommentarer