”Datacenter kan bli ny basnäring i norr”

Debatt

Redan i dag omsätter datacenterbranschen mångmiljardbelopp i Sverige, trots att vi bara står för en bråkdel av sektorn. Nu sitter it-jättarnas styrelser och beslutar om var kommande framtida etableringar ska ske – och faktum är att Sverige har förutsätt­ningar att bli en internationell storspelare.

Ett viktigt steg i rätt riktning är regeringens sänkning av elskatten som infördes vid årsskiftet. Det betyder att fördelar såsom en tillförlitlig samhällsstruktur, stabil elförsörjning och utbyggt bredband kompletteras med ett konkurrenskraftigt elpris. Vi ser nu ett snabbt ökat intresse för etableringar av datacenter i Sverige.

En mindre lyckad konsekvens av den kommande skatte­reformen är dock att den utraderar den relativa skattefördel som tidigare har funnits i våra regio­ner i Norrlands inland, där stora delar av elproduktionen finns. Sedan årsskiftet är elskatten för större datacenter 0,5 öre per kilowattimme – oavsett var i landet de finns.

Detta är olyckligt, moderna datacenter är mycket elintensiva och kraven på leveranssäkerhet är ­extremt höga. När sådana investeringar diskuteras är det i högsta grad ett nationellt intresse att styra dem till områden med elöverskott. Det finns många skäl till detta, bland annat:

• Ett robust och kostnadseffektivt elsystem. Redan i dag finns stora investeringsbehov i det nationella stamnätet som årligen transporterar miljarder kWh från kraftverken i norr till elanvändare i söder. Ökad elanvändning i söder innebär ytterligare fördyringar, högre elpriser och ett sammantaget mer sårbart elsystem.

• Klimat- och miljönytta. I våra regioner är elmixen hundra procent förnybar och produktionen kan skalas upp efter behov. Potentialen för att bygga ut vindkraften är dessutom stor, under förutsättning att det finns överföringskapacitet till slutanvändarna.

• Arbetstillfällen och acceptans för utbyggd förnybar elproduktion. Våra regioner tar stort ansvar för Sveriges elförsörjning, men missnöjet är utbrett över att elproduktionens nackdelar finns här, medan dess värden huvudsakligen realiseras på annat håll. Accep­tansen för utbyggd vindkraft ökar om den ­bidrar till fler lokala arbetstillfällen.

Sänkningen av elskatten lockar investerare till Sverige. Nu behöver regeringen se till att datacentren etableras där de gör störst nytta. En nyckelaktör är Svenska kraftnät, den myndighet som ansvarar för det nationella stamnätet för el. Riksrevisionen slog strax före årsskiftet larm om vad man beskriver som ”oklar styrning av Svenska kraftnät”.

Kritiken går bland annat ut på att investeringar i infra­struktur för elproduktion inte sker på de platser där elbehovet är störst. En annan sida av samma mynt är att storförbrukare av el effektivare behöver styras till områden där tillgången på el är god.

Investerarnas sonderande samtal omgärdas av sekretess, men uppgifter i medierna bekräftar rykten om att etableringar av datacenter diskuteras söder om elnätets flaskhalsar. Till och med Stockholm ­berörs av diskussionerna, trots att elintensiva verksamheter där vore olämpliga ur såväl klimat- som elsystemperspektiv.

Regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att styra nya datacenter till områden där etableringarna sammantaget gör störst klimat- och samhällsnytta. Det kan lämpligtvis ske genom tydligt differentierade anslutningsavgifter; där andelen förnybar el är hög och elbalansen är stark bör anslutningsavgiften vara låg eller noll, där den är som svagast bör den vara hög.

Spelar vi våra kort rätt kan den svenska data­centerbranschen omsätta 50 miljarder kronor och ge närmare 30 000 nya jobb redan år 2025. Det motsvarar 60 procent av sysselsättningen i stålindustrin. Klimatet blir en uppenbar vinnare. Hela Sverige blir också vinnare, eftersom det maximerar potentialen för en utbyggnad av en ny hållbar basnäring.

Kommunstyrelsernas ordförande i 34 kommuner:

Kristina Zachrisson (S)

Kiruna

Lars Alriksson (M)

Gällivare

Lotta Åman (S)

Arvidsjaur

Mikael Larsson (V)

Överkalix

Yvonne Stålnacke (S)

Luleå

Tomas Mörtberg (C)

Övertorneå

MatsErik Westerlund

Dorotea kommunlista, Dorotea

Lilly Bäcklund (S)

Lycksele

Madelaine Jakobsson (C)

Nordmaling

Mikael Lindfors (S)

Norsjö

Patrik Nilsson (S)

Robertsfors

Kjell Öjeryd (V)

Sorsele

Tomas Mörtsell (C)

Storuman

Åke Nilsson (S)

Vilhelmina

Mathias Haglund (S)

Vindeln

Johan Söderling (S)

Vännäs

Linnea Lindberg

Åsele­partiet, Åsele

Therese Kärngard (S)

Berg

Sven-Åke Draxten (S)

Bräcke

Anders Häggkvist (C)

Härjedalen

Maria Söderberg (C)

Krokom

Jonas Andersson (S)

Ragunda

Susanne Hansson (S)

Strömsund

Peter Bergman (S)

Åre

Annsofie Anders­son (S)

Östersund

Elisabet Lassen (S)

Sollefteå

Sten-Ove Danielsson (S)

Ånge

Glenn Nordlund (S)

Örnsköldsvik

Lars Molin (M)

Ljusdal

Anna Hed (C)

Mora

Mikael Thalin (C)

Orsa

Peter Egardt (S)

Älvdalen

Kurt Podgorski (S)

Malung-Sälen

Ann-Katrin Järåsen (S)

Torsby

Føorste gang trykt i SD Debatt