”Datacenter kan bli ny basnäring i norr”
Företag som Google, Facebook och Apple ligger bakom att datacenterindustrin växer explosionsartat i Sverige. Branschen kan ge 30 000 nya hållbara jobb i Sverige redan 2025.
Men då krävs politiska åtgärder som styr verksamheten till områden som kan erbjuda hållbar elproduktion, skriver 34 kommunstyrelseordförande, skriver Kommunstyrelsernas ordförande i 34 kommuner iNord-Sverige.
Debatt
Redan i dag omsätter datacenterbranschen mångmiljardbelopp i Sverige, trots att vi bara står för en bråkdel av sektorn. Nu sitter it-jättarnas styrelser och beslutar om var kommande framtida etableringar ska ske – och faktum är att Sverige har förutsättningar att bli en internationell storspelare.
Ett viktigt steg i rätt riktning är regeringens sänkning av elskatten som infördes vid årsskiftet. Det betyder att fördelar såsom en tillförlitlig samhällsstruktur, stabil elförsörjning och utbyggt bredband kompletteras med ett konkurrenskraftigt elpris. Vi ser nu ett snabbt ökat intresse för etableringar av datacenter i Sverige.
En mindre lyckad konsekvens av den kommande skattereformen är dock att den utraderar den relativa skattefördel som tidigare har funnits i våra regioner i Norrlands inland, där stora delar av elproduktionen finns. Sedan årsskiftet är elskatten för större datacenter 0,5 öre per kilowattimme – oavsett var i landet de finns.
Detta är olyckligt, moderna datacenter är mycket elintensiva och kraven på leveranssäkerhet är extremt höga. När sådana investeringar diskuteras är det i högsta grad ett nationellt intresse att styra dem till områden med elöverskott. Det finns många skäl till detta, bland annat:
• Ett robust och kostnadseffektivt elsystem. Redan i dag finns stora investeringsbehov i det nationella stamnätet som årligen transporterar miljarder kWh från kraftverken i norr till elanvändare i söder. Ökad elanvändning i söder innebär ytterligare fördyringar, högre elpriser och ett sammantaget mer sårbart elsystem.
• Klimat- och miljönytta. I våra regioner är elmixen hundra procent förnybar och produktionen kan skalas upp efter behov. Potentialen för att bygga ut vindkraften är dessutom stor, under förutsättning att det finns överföringskapacitet till slutanvändarna.
• Arbetstillfällen och acceptans för utbyggd förnybar elproduktion. Våra regioner tar stort ansvar för Sveriges elförsörjning, men missnöjet är utbrett över att elproduktionens nackdelar finns här, medan dess värden huvudsakligen realiseras på annat håll. Acceptansen för utbyggd vindkraft ökar om den bidrar till fler lokala arbetstillfällen.
Sänkningen av elskatten lockar investerare till Sverige. Nu behöver regeringen se till att datacentren etableras där de gör störst nytta. En nyckelaktör är Svenska kraftnät, den myndighet som ansvarar för det nationella stamnätet för el. Riksrevisionen slog strax före årsskiftet larm om vad man beskriver som ”oklar styrning av Svenska kraftnät”.
Kritiken går bland annat ut på att investeringar i infrastruktur för elproduktion inte sker på de platser där elbehovet är störst. En annan sida av samma mynt är att storförbrukare av el effektivare behöver styras till områden där tillgången på el är god.
Investerarnas sonderande samtal omgärdas av sekretess, men uppgifter i medierna bekräftar rykten om att etableringar av datacenter diskuteras söder om elnätets flaskhalsar. Till och med Stockholm berörs av diskussionerna, trots att elintensiva verksamheter där vore olämpliga ur såväl klimat- som elsystemperspektiv.
Regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att styra nya datacenter till områden där etableringarna sammantaget gör störst klimat- och samhällsnytta. Det kan lämpligtvis ske genom tydligt differentierade anslutningsavgifter; där andelen förnybar el är hög och elbalansen är stark bör anslutningsavgiften vara låg eller noll, där den är som svagast bör den vara hög.
Spelar vi våra kort rätt kan den svenska datacenterbranschen omsätta 50 miljarder kronor och ge närmare 30 000 nya jobb redan år 2025. Det motsvarar 60 procent av sysselsättningen i stålindustrin. Klimatet blir en uppenbar vinnare. Hela Sverige blir också vinnare, eftersom det maximerar potentialen för en utbyggnad av en ny hållbar basnäring.
Kommunstyrelsernas ordförande i 34 kommuner:
Kristina Zachrisson (S)
Kiruna
Lars Alriksson (M)
Gällivare
Lotta Åman (S)
Arvidsjaur
Mikael Larsson (V)
Överkalix
Yvonne Stålnacke (S)
Luleå
Tomas Mörtberg (C)
Övertorneå
MatsErik Westerlund
Dorotea kommunlista, Dorotea
Lilly Bäcklund (S)
Lycksele
Madelaine Jakobsson (C)
Nordmaling
Mikael Lindfors (S)
Norsjö
Patrik Nilsson (S)
Robertsfors
Kjell Öjeryd (V)
Sorsele
Tomas Mörtsell (C)
Storuman
Åke Nilsson (S)
Vilhelmina
Mathias Haglund (S)
Vindeln
Johan Söderling (S)
Vännäs
Linnea Lindberg
Åselepartiet, Åsele
Therese Kärngard (S)
Berg
Sven-Åke Draxten (S)
Bräcke
Anders Häggkvist (C)
Härjedalen
Maria Söderberg (C)
Krokom
Jonas Andersson (S)
Ragunda
Susanne Hansson (S)
Strömsund
Peter Bergman (S)
Åre
Annsofie Andersson (S)
Östersund
Elisabet Lassen (S)
Sollefteå
Sten-Ove Danielsson (S)
Ånge
Glenn Nordlund (S)
Örnsköldsvik
Lars Molin (M)
Ljusdal
Anna Hed (C)
Mora
Mikael Thalin (C)
Orsa
Peter Egardt (S)
Älvdalen
Kurt Podgorski (S)
Malung-Sälen
Ann-Katrin Järåsen (S)
Torsby
Føorste gang trykt i SD Debatt